Avelsrådet informerar
|
Nya avelsvärden i KAP BLUP-avelsvärderingen för köttraserna har utökats med 5 nya avelsvärden för kalvnings- och slaktkroppsegenskaper. Avelsvärdena för lätta kalvningar består, precis som avelsvärden för födelsevikt, av en direkt och en maternell del. Höga värden betyder att kalvningarna förväntas vara lättare än rasens genomsnitt. Det direkta avelsvärdet är ett mått på hur lätt avkomman kommer ha för att födas vilket bl a påverkas av födelsevikt och kroppsform. Det maternella avelsvärdet beskriver hur lätt avkomman i sin tur kommer att ha för att kalva och det styrs bl a av näringsförsörjning i livmodern och bäckenöppning. Maternella och direkta kalvningsegenskaper har ett negativt samband vilket betyder att i genomsnitt så kommer kor med högt avelsvärde för lätta kalvningar direkt effekt ha ett lågt avelsvärde för lätta kalvningar maternell effekt. Man kan säga att en liten kalv har lätt för att födas men kommer också bli en liten ko som har svårt för att kalva. Det är alltså mycket viktigt att ta hänsyn även till den maternella effekten för lätta kalvningar för att undvika framtida problem. När avelsvärdena för lätta kalvningar beräknas används information från vägningar av födelsevikt samt inrapporterade kalvningsförlopp. Det är alltså lika viktigt att även framöver väga födelsevikterna på ett korrekt sätt men det blir viktigare än förut med en riktig rapportering av kalvningsförloppet. Slaktkroppsegenskaperna är uppdelade i formklass, fettgrupp och slaktkroppstillväxt. För formklass och slaktkroppstillväxt är värden över 100 positiva, för fettgrupp betyder värden över 100 att fettansättningen är högre än rasens genomsnitt och om det är positivt eller negativt beror ju således på rasens och besättningens avelsmål. Avelsrådets synpunkt är att vi bör sträva efter en lägre fettansättning utan att marmoreringen försämras. För de nya avelsvärden kommer även säkerheten att presenteras som ett värde mellan 0 och 1 och ger en uppfattning om hur mycket information som ligger bakom avelsvärdet. Om 10 avkommor slaktas ger det lika mycket information som om avelstjuren själv skulle slaktats som ungtjur, det senare alternativet är ju ingen höjdare för en tänkt avelstjur men tankeexperimentet ger en uppfattning om hur mycket information avkommorna bidrar med. Dessutom presenteras de nya avelsvärden med en större spridning. Framöver kommer även de gamla avelsvärdena presenteras tillsammans med säkerhet och med en större spridning. Den större spridningen kommer tydligare visa skillnaden mellan individer. Tillsammans med besättningsredovisningarna har de nya avelsvärdena skickats ut för angus, charolais, hereford, limousin och simental. Övriga raser kommer framöver. På Taurus hemsida går det att läsa mer om de nya avelsvärdena, det går även bra att kontakta Jens Fjelkner med frågor.  Besättningar som är intresserade av att köpa sperma från utländska semintjurar ombeds kontakta avelsrådet med önskemål om typ av tjur som är intressant. Utbudet av tjurar utanför EU är tämligen begränsat eftersom de tjurar som är godkända för import till EU inte får vara vaccinerade mot en hel rad sjukdomar och inte heller får ha använts för fribetäckning före de samlats. Med tanke på att majoriteten av kalvarna i Nordamerika vaccineras och att det är många av de framgångsrika semintjurarna som även används som stamtjurar ute i besättningar blir det således inte så många för oss att välja mellan. Individprövningen 05/06 Återigen har en ny prövningsomgång satts in på Gismestad. I år utfodras angus med samma intensitet som hereford dvs lägre än tidigare år. Det gör vi för att bättre efterlikna de förhållande som djuren används under ute i besättningarna. Till angus och hereford kommer 54% av energin från kraftfoder och för övriga raser är det 61%. Intensiteten kommer inte heller vara lika hög i början som den varit tidigare, detta för att erhålla en jämnare tillväxt. När detta skrivs har tjurarna vägts 2 gånger utöver startvägningen och den genomsnittliga tillväxten ligger på 1795 g/dag. En annan nyhet är att det inte kommer bli någon besöksdag efter kritik från uppfödarhåll. Leptintest Under hösten har besättningar som är anslutna till Swedish Meats avelsservice fått ett erbjudande om att leptintesta sina djur. Under de senaste åren har flera olika gentester tagits fram som ett komplement till traditionell avelsvärdering och leptintest är ett av dem. Leptin är ett protein som är kopplat till marmorering och underhållsbehov. Testet ger svar på om djuret har en, två eller ingen av den intressanta allelen. Djur med två alleler (benämns tt) har bäst marmorering och lägst underhållsbehov i motsats till djur som helt saknar allelen (benämns cc). I kombination med det nya avelsvärdet för fettgrupp kommer det således ge oss ett hjälpmedel att avla för lägre fettansättning utan minskad marmorering då dessa egenskaper delvis styrs av olika gener. En god marmorering är eftersträvansvärt dels när vi själva äter vårt goda anguskött och dels när det säljs under koncept som ställer höga krav på ätkvaliten. Framöver är det troligt att även de större slakterierna börjar ställa krav på marmorering för att kunna konkurrera med det sydamerikanska köttet. Ett lägre underhållsbehov är ju också positivt, dels går det åt mindre foder till korna, vilket är speciellt intressant vintertid, och dels växer kalvarna bättre på samma mängd foder. Det beror på att ett lägre underhållsbehov också ger en bättre foderomvandlingsförmåga. DNA-testet genomförs i England och Swedish Meats samordnar distributionen för att sänka frakt- och administrationskostnaden. Testet kostar 500 kr per djur. Är du intresserad kontakta Lars Svensson.
| ||||||||||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
Senast uppdaterad 20:29 2005-12-07
00906